Massakern....

Hmmm..... Det ligger en fjäder vid kattlådan...?





Och vid dörröppningen till köket.....





Och på hallmattan......




Vem har blivit mördad? Vad har hänt här hemma? Var är pippin??



Ahaaaaaaaaaaaaaa, skyldig!!




Tack Virre för den fina presenten... KATTERNA gillar den.


Vallen är sprängd!!!

I morse ställde jag mig på vågen och - hör och häpna!!- den brömda platån som jag har brottats med länge länge, är besegrad! Jag ska jobba hårt hårt för att inte gå bakåt, för den här paltån är seg och svår att ta sig ur. Det verkar som att det är var femte kilo som sitter extra hårt på mig. Min kropp är matematiskt medveten! :P
Nu är det bara 2 kg kvar till mitt mål och lite drygt 5 veckor tills målet skall vara uppnått. Det skulle ju rent teoretiskt fungera, men med tanke på hur mycket jag tränar musklerna just nu så kan det vara på ett fitthår (som Dahuvid hade sagt).
Man ska inte stirra på vågen och det gör jag inte heller. Men det är alltid kul att få resultat, hur dessa resultat än tar sig uttryck. Och när man fastnar, vikt, mått eller styrka, så är det inte kul. Men just nu är det kul! KUUUL!! :D

Att planera fest....

...är ta mig fan en pina. Det är sjukt roligt, men samtidigt otroligt enerverande. Speciellt om man inte vet hur många det är som kommer komma, vilka det är som inte kan eller vill komma. Hur ska man kunna planera om man inte vet om det blir 90 eller 40 gäster? Och varför talar inte folk om hur de ska göra om de redan vet? Det är inte svårt att skicka ett SMS: "Vi kan tyvärr inte komma". Jag blir så klart ledsen om folk inte kommer, för jag vill träffa mina vänner, men kan man inte så kan man inte. Och de som ska komma borde väl oxå tala om det, för det här kommer bli en skitrolig fest! :D
Och det är samtidigt så himla kul att planera musik, vad bandet ska spela, vad man ska bjuda på i baren, och allting runtomkring! Man kastas snabbt mellan hopp och förtvivlan helt enkelt, men det blir säkerligen riktigt bra i slutändan!
Och jag ska dansa, dansa, dansa!! :D

Folk....

...är dumma i hela jävla huvet...!

Wey!

Snart bär det av till Tüskland och hämta hem öl till det kommande kalaset! Vi gör det till en minisemster och är borta tre nätter, bor på botell och hälsar på vänner längs vägen. Hotellfrukost, here I come! :D
Johanna har fixat gästböcker och snart kommer mitt skitstora vinställ hem där jag kan ställa alla födelsedagspresenter i. Hoppas att någon tar och köper nått riktigt dyrt vin så att man kan få testa hur det smakar för en gångs skull ;)

Jag kom på att det kanske inte är så underligt att min kropp kännts öm och stel på sista tiden. Jag har levt 23 år av mitt liv i princip helt utan träning. Jag har inte dansat, ridit, spelat fotboll, hållt på med orientering eller konståkning, jag har aldrig amvänt min kropp på det sättet under hela mitt liv innan jag började träna för 1,5 år sen. Och på senaste tiden har jag pressat på träningen och mig själv och tränar mycket mer målinriktat än tidigare. Och kroppen är inte van vid att använas så mycket, och den talar om att den är trött. Så då är frågan: trappa ner och låta den vila eller pressa på och kämpa sig igenom?

Kändisfest i hallongrottan!

Jeeeha, idag var det ett helt gäng kändisar på plats i hallongrottan! Bill & Bull, Chewbacca, Y-kepan och  Q8 var alla på plats och kämpade för den perfekta kroppen.
Bill & Bull är två pojkar i bodell större som ser ut som att de mest spenderat sitt liv i soffan med varsinn burk Sofiero i handen och nån form av poppis-hårdrock på stereon. En dag när de satt där kom de fram till att de skulle göra nått åt sina enformiga liv och beslutade sig för att börja träna. Så de drog på sig sina långa tygshorts, t-shirts med tryck och med sina tatuerade ben släpade de sig tillsmannas till gymmet. Emellanåt ser man dem där, där de mest lunkar lite på bandet eller drar lite slött i nått rep vid cabeln.
Chewbacca är en lång, mörk bartnder som har hår i princip hela ansiktet. Han lukar mest in då och då och underhåller sina överarmar, sen går han igen. Och sålänge han kan fortsätta att ha sin kropp så stör det inte mig.
Y-kepan har en helt egen look. Lite Ola Rapace-look, fast med en mycket underlig kropp. Jäääättebreda axlar och stora armar, men under bröstet vet jag inte riktigt vad som händer. Han ser verkligen ut som ett Y: han har den miiiiiiinsta, miiiiinsta, tunnaste lilla midjan som fnns och en pyttepyttestjärt. Och ett par lite pösiga mjukisbyxor med häng på, på det så hans lilla lilla underkropp ser ännu mindre ut.... Hej och hå. Och en lite keps ovanpå!
Q8 tycker jag dock väldigt mycket om. Brukar se honom på hans mack där han jobbar, tror också att vi har pluggat ihop. Han verkar så snäll och glad och hjälper folk som tränar fast han inte jobbar på gymmet. Det gillar vi!

Och LinkinPark är jättebra träningsmusik även om jag misstänker att folk kollade underligt på mig när jag stod på crossen och svettades som en gris, nynnade på något helt annat  än det som spelade i högtalarna, med ett dumt flin i nyllet. Jäjä!

Ont in the arse.

Benpressen är mördande. Jag har så ont i låren och i röven idag att jag får lov att ta en spontan vilodag. Känns sådär. Det gjorde ont att ens vända på mig i natt. Och jag som skulle visa några rumpövningar för Johanna idag, det går ju inte nu när jag knappt kan sätta mig på toaletten.
Typisk.

Hallongrotta.

Efter att ha sett min egen vägg på facebook och inset att vart och vartanmnat inlägg lyder "varit och gymmat", "ska gymma", "mördade armarna på gymmet" osv så har jag beslutat för att gymmet i framtiden skall kallas för "hallongrottan". Thomas gnider Pullan, jag svettas i Hallongrottan - rättframt och enkelt.

Idag iakttog jag Trollet under mitt dagliga hallongrottepass. Trollet har tränat minst lika länge som hag, dvs drygt ett år, på feelgood och hon är där relatovt ofta. Men hon förändras inte! Hon har en stoooort mage som börjar under brösten och går ner i en jämn båge och försvinner ner mellan låren, som ett sånt där troll som bara består av en mage och ett par fötter, om någon vet vad jag talar om. Hon är vad min mamma skulla kalla "köttig": grova lår och tjockisarmar, men stark som en oxe är hon! Ser lite ut som en kulstöterska och hay, jag är för att folk får vara olika. Jag är mest fashinerad över hur hon gör. Hur kan man träna så mycket utan att gå ner i vikt? Borde inte hennes muskler göra så att hon automatiskt bränner mer fett - då måste hon ju ständigt äta mer för att få behålla fläsket.
De tre russinen såg jag mycket förra veckan, jag antar att de kommer dit tidigt varje morgon och trönar för att minska risken får lårbenshalsfraktur. Men när man är 80 kanske man kan tillåta sig att vara stilla och äta bullar? Det kommer nog jag göra i vilket fall som hellst.

Thomas har gnidit Pullan med sina pojkkompisar mest hela tiden senaste veckan. De måste öva inför den kommande brakfesten som väntar...! Det kommer bli så förbannat bra!!!

Het pulla 2

Min man har fått en väldigt tidig födelsedagspresent av sin fru. Det är en washburn evil twin NC70BK+ Catanese signature tydligen. Jag tycker att det är en gitarr, men vad vet jag?
Jag kallar henne älskarinnan, eller kort och gott "Pullan".

Thomas gillar Pullan och han kommer antagligen stänga in sig i arbetsrummet med sin Pulla och bara gnida, gnida och gnida. Han har redan tvättat och putsat henne så hon glänser, och hon är helt redo att användas. Jag kommer nog inte se honom så mycket mer framöver. *suck*


Taskig!

Jag har fått lära mig att man inte får kalla andra för funa saker bara för att dom är lite annorlunda!!


Eeeeeeh?




Och på Kanal 5 visas uppföljaren till "Hjälp jag är en fis" där man försöker ta reda på bakomliggande orsaker till det återkommande problemet..... Mmmmm.....

äh, skithuvud.

Jag har tröttnat och kommer inte ansträna mig längre. Jag vet att du och jag tänker jävligt olika och att man måste låta folk vara olika. Men jag har tröttnat på att du inte ser mig och mina ansträngningar utan bara dig själv. Jag kan få slinka in i ditt liv när du ändå är i närheten, men innebär det minsta ansträngning för dig så är du inte längre intresserad. Och jag gillar ju dig, det är ju därför jag har försökt i alla år. Men nu har jag börjat förstå att du faktiskt inte gillar mig lika mycket tillbaka. Och det är helt ok, man kan inte gilla alla människor här i världen. Hade väl dock varit enklare om du bara sagt det från början. Jag har ingen lust att lägga ner tid och energi på någon som inte tycker om mig tillräckligt för att göra ens minsta kraftanstränging för något som är viktigt för mig?
Nåja, nu är vi där vi är. Och jag tycker att det känns ganska så bra. Lev du ditt liv så lever jag mitt. Jag tror inte att du kommer sakna mig. Och konstigt nog tror jag inte att jag kommer att sakna dig heller.

Het Pulla!

http://www.vegetariskt.com/visarecept.asp?ReceptID=2091

Hur fan kan man döpa en maträtt till het pulla??? Det är inget jag känner att jag skulle vilja laga till och äta... "Älskling, ikväll tänkte jag att du skulle få het pulla".... Snacka om falsk markandsföring.
Vi gillar INTE!


...och jag blir så glad!

Det är så himla roligt att veta att det man gör är både uppmärksammat och uppskattat! Allt skit och slit är värt det om man får veta att det finns någon som ser hur man jobbar och som kan klappa en på axeln och säga: "bra gjort!"
Det meteriella är inte lika myckey värt som känslan av uppskattning, men även det är självklart välkommet.
Tack tack! :D :D :D :D :D

Jag blir så less....

Så har jag hamnat i kläm igen. Jag kan inte bara se på och flina när någon blir orättvist behandlad även om det är jag som får fördelarna. Så nu måste jag på något vis ordna upp det hela utan att någon blir arg på mig - det är ju faktiskt inte jag som har ställt till det den här gången. Visst fan är det så att hur man än gör och hur mycket man än anstränger sig så är det alltid någon som blir stött ändå? Urk!

Januari...

...har än så länge inte gett några större överraskningar. Jag har jobbat, tränat, jobbat och tränat. Lite vin med Johanna innan det beslutades att resten av januari skulle bli en alkoholfri period. Käkat middag med Majja, fikat med Franklind, med pappa och Annika och med syster. Delat ut några inbjudningskort. Köpt ett vinställ med plats för över 50 plaskor. Det står nu i Kalmar och väntar på att få komma hit. Ändå ganska mycket på bara lite drygt en vecka, men det är väl så det är: jag tycker alltid att jag aldrig gör någonting hur mycket jag än gör.

Jag håller på att få spel på nått, men jag ska inte skrova om det här: så varför närmner jag det ens? Jo, för att jag blir så jäkla förundrad över hur otroligt egocentrerade en del människor kan bli. Jag förvånas hela tiden av folk som inte tänker, inte reflekterar! Som bara ser sina egna fördelar men inga av alla nackdelar som något innebär för alla andra! Idiot!

Porrsurfare på bar gärning!!





Snöret! Det hade jag aldrig trott om dig! Men mamma är inte arg.... Jag är besviken! Vad har du får hon-syn egentligen??

ÄNDOOOR!



Jag och Dahuvid vandrade i kylan när vi blev påhoppade av ett gäng hungriga änder. Blödig som jag är kunde jag inte låta bli att bata dem, så Dahuvid fick snällt köpa en barkis. (Ja, en hel barkis, vadådå?). Den belv det kalas!
De åt dirket ur hanen på mig och det blev lite krig. Dessutom snodde de min vante....



På väg hem sprang vi på en ny koloni ändor och nån liten and måste ha skickat sms och berättat om sin lilla fest för trots att de fullständigt ignorerade farbrirn som gick 20 meter framför oss så blev vi fullständigt bombarderade av änder. De flög mot oss, sprang fram till oss, tjatade på oss och vägrade gå därifrån. Men då var ju barkisen redan slut :(


Emilios jävla pizzeria!

Igår var en slö dag och redan vid 17 bestämde vi oss för att det skulle bli pizza, film och täcke i soffan. Eftersom, Thomas var krasslig och vi bägge två lata så tänkte vi testa onlinepizza och den enda uppkopplande pizzerian i stan var Emilios. Vi beställde i godan ro klockan 17.08 och fick en uppskattad leveranstid på 74 min vilket vi tyckte var ok med tanke på att det var nyårsdagen och klockan var så lite. Pizzan skulle mao vara framme omkring 18.25. Så vi tittade på filmen, softade, väntade. Klockan 18.50 ringde Thomas för att kolla vart fan maten tagit vägen, då det började kurra i magen. "Den står på tur, vi ska börja med den precis nu". En snabb huvudräkning sa mig då att pizzan borde vara framme absolut senast 19.20 med tanke på att det med bil inte tar speciellt lång tid att åka mellan Emilios och oss. 19.45 ringde Thomas igen och var riktigt irriterad. Då hade vi inte ätit på 8 h och var ganska så irriterade. "maten kommer snart, max 20 min, vi har ingen förare inne, nej, vi har ingen spciell policy vid förseningar, nej, ingen återbetalning, nej vi har inte tänkt på att ringa och tala om att det kan bli förseningar, nej vi kan inget göra, nej nej nej". 20.15, dvs mer än TRE (3!!!!!!) jävla timmar efter att vi beställde fick vi den förbannade maten och hela jag skakade av blodsockerfall. Och deras syn på service är ju helt sjuk!! Det är nått av det sämsta jag har varit med om och vi lär inte försöka beställa därifrån igen. Jävligt god mat, men vad spelar det för roll om man hinner svälta ihjäl innan man får den? Och hur i helvete kan man vägra någon ersättning, när de fått vänta på en sketen pizza i TRE timmar??!!

Tufft värre....

TV4 Film tar upp ett problem som vi alla haft någon gång, men som det inte är tillåtet att tala om... Har vi inte alla varit där? Bakismage, bönor till middag, en liten släng av mjölköverkänslighet?



Men ni kan vara lugna.... Man BLIR inte en såadan bara för att man luktar som en och ser ut som en....

Mansflytning....?

Det finns en kategori män vars besntumme tycks flyta ut åt sidorna när de blir äldre. De, som så många andra, blir kanske lite rundare med åren, men de få extrakilon det handlar om kan inte på långa vägar räcka för att förkala hur de förändras med året. Det är som om benen bara flyyyyter, blir bredare och bredare och de blir grövre och grövre i utseendet. Varför? Hur går det egentligen till?

Två bra exempel:

Tunnis 1


Bredis 1



Spinkis 2

Bredis 2


Det är liksom som om de åldrats och blivit widescreen-versioner av sig själva....
Vilket jävla slöseri!


Nyårsafton: från telefonen! :D

Jag glömde såklart kameran hemma så den nya telefonen fick agera vittne till att nyårsafton fasktiskt ägde rum. Min fiiiina, fiiiina telefon!









Jag lyckades inte få någon bild på värdparet, men lägg noga märke till min mycket stiliga make! Han fick tag på en gitarr och satt och plinkade på den en stund och jag blev alldelses nyförälskad. JAG ÄLSKAR HONOM!!!

Puss min baby, mitt allt, min skatt!