lillfridan

http://blogg.yourlife.nu/skugges-business/2010/08/28/leva-utan-barn-for-att-hinna-med-vad/
http://blogg.aftonbladet.se/fotbollsfrun/2010/08/jag-hakar-pa-linda

Varför blir ni så jäkla förbannade? Lena Andersson skriver om att vi lever i ett samhälle där pressen att skaffa barn är så stor att vi inte ser några andra alternativ, trots att det inte längre är speciellt logiskt eller nödvändigt att ha en massa biologiska barn, och trots att de flesta föräldrar sen mest verkar tycka att det är en börda att vara förälder. Hon tycker att det borde vara enklare att välja själv, att vi borde bli medvetana om att man faktiskt kan leva utan barn och att samhälle och politik borde öppna upp för alternativen. Varför stör detta er så otroligt mycket, varför tar ni detta personligt? Är det för att ni själva känner att det kanske finns ett socialt tryck som ni inte kunnat stå emot? Är det för att ni tar det som ett personligt påhopp för att ni själva ser er som just dåliga föräldrar för att ni kanske hellre vill göra andra saker än byta blöjor och leka med leksakståg? Lena Andersson skriver inte att ni kommer bittert ångra era barn, att ni har förstört era liv eller att ni är pissiga morsor, hon har inte sagt ett ord om er. Hon säger bara att man måste bli medveten om att samhället är byggt på ett förlegat behov av att yngla av sig, i en värld där det inte finns plats för fler människor och där vår strävan efter individuell bekräftelse står ivägen för att kunna uppfostra våra barn på ett bra sätt. Och att vi trots det går runt som zombies utan att tänka tanken att det finns alternativ. För i helvete, vad ger det er rätten att säga att man kommer ångra sig bittert och bli övergivna och förstörda som gamla?
Det är NI som är riktigt jävla kärringar, inte hon.

Ord från en fritänkande och intelligent kvinna:

http://www.dn.se/ledare/kolumner/liv-eller-smabarnsliv-1.1160875