lillfridan

Det bidde fem julfiranden i år, och det brukar ligga omkring det varje år.
Vi körde på med gran (kopparfärgad i plast från Rusta!), skinka och glögg i mängder. Julskivorna har gått varma och klapparna har legat i drivor i lägenheten.

Några av snilleblixtarna i år har varit:
Man skall icke ha enbär i griljeringen.
Katter kan inte få för många råttor i julklapp.
Senap är gott om Johhny Depp smetar det på bröstet.
Skånsk äppelkaka med vaniljvisp är smask.
Mammor är muppar.

Men nu känns det som att julen har gjort sitt. Maten har idisslats nu ett par ggr för mycket, ljusen har brunnit ut, julkpapparna är öppnade och alla familjer har hälsats på. Så nu ska den ut! :D


Jualftonsfrukost med pappa och Annika:




Och katterna fick råttor. MÅNGA råttor:



Julaftonskväll i skultuna med mamma, Svempa och morfar:





På väg till syster (Snöret tycker att han borde få alla paket själv):



Julkappsutdelning på annandagen:



Mupparnas jul!!



Där emellan har vi även varit i kyrkan, i Borlänge och hälsat på Thomas pappa, ätit frukost med Thomas mamma här hemma och bakat, lagat och kokat en himla massa saker!

Nu blir det ett hårt arbete att återgå till vardagen!

Ja jävlar vad gott det ser ut. Det där ska jag nog servera på nyårsafton.

Nu är vi åter hemma i vardagslunken efter en helg fylld av mat i Skåne. I torsdags bar det iväg efter att vårt alldeles egna lilla särbarn Snöret fått åka hem till barnvakten gammelmoster eftersom han inte kan uppföra sig när det är FF. Det blir mycket tid i bilen när man gör sånna här utflykter, och då är det ju bra att det i alla fall är vackert. Kameran glömde jag såklart hemma, så mobilkameran, som inte är den bästa eftersom man ska ha telefonen till att ringa med, inte ta kort med, fick duga för att föreviga hela härligheten:



Vi bodde som vanligt på Our House med utsikt över vår lägenhet som nån annan bor i och tror är deras. Typiska människor. Kvällen spenderade vi med att bli gödda som små gisar i Simrishamn. Virre bjöd på gräddstinn potatisgratäng med lax och ugnsbakade grönsaker, peppaskakscheesecake med blåbär, glögg, bullar och lortar som fyfan. Jocke förstår inte hela hetsen med att baka och fixa och fläng, men det är klart att man uppskattar allt smask även om det inte är NÖDVÄNDIGT Virre! ;)



Virre var denna afton kamerablyg, så istället får ni njuta av detta sudd:





Hennes cheesecake hade fryst stående snett vilket var skitbra, för då kunde man ta så stor bit man ville (för det kan man ju inte annars, dööööh) och Thomas kom på att det var ett sätt att ta en JÄTTEBIT utan att det märtes så mycket. När det var dags att åka hem var han så tjokk att han tutade.

Sängen på Our Hose var skön som fyfan. Kändes som att sova i en gräddtårta. Nu måste vi köpa ny bäddmadrass. Dyr hotellnatt.

I fredags gjorde i Ystad, det går ganska snabbt men är mys. Lite babbel och grav i studion är obligatoriskt och det är inte babbel och garv med Stina om man inte snacker åtminståne lite bajs och ger mig nån liten kommentar om min röv som är så stor att den syns framifrån. Kunden sneglade förvirrat mot mina höfter, men det bjuder jag på!



Å vi var ju inte kvar så länge att vi hann uppleve Ystad by night, så jag får låna en bild av stina för att visa ar hur fiiiint det kan vara i en liten stad. Blev helt sonika sugen att flytta till Sala rakt upp och ner: ser ut som Ystad men ligger skitnära istället för som fyfanlångt bort. Bra idé?

Nåja, vi fortsatte sedan mot Ängavallen, vilket egentligen var anledningen till att vi befann oss i skåneland, främlingsterritorium! Så det var ju skönt att vi fick åka lite mer BIL!



Pippifåglarnas inre kalender måste gå fel, för de var ute och resta samtidigt som vi:


Väl framme på ängavallen följde en intressant kväll. Till att börja med fick vi samma rum som vi bodde i förra året. Men när vi skulle bära in väskorna kom en kille och frågade om vi skulle på fest ikväll.. "Inte vad jag vet" svarade jag. Det visade sig att det skulle vara fest i lokalen vägg i vägg med vårt rum, så han undrade om vi ville byta, vilket jag tyckte var en bra idé. Så istället för det lilla lyxiga rummet fick vi ett stort, bohemiskt tvåplansrum en bit bort från huvudbyggnaden med fåren som grannar.



Sen bestämde vi oss för att säka efter föda och vi åkte iväg till Vellinge där vi hittade en pizzeria. Det  var 25 min väntetid. Så bad jag om en sliced hawaii med räkor istället för skinka. Thomas dubbelkollade att det var räkor och INGEN skinka. När de väl var klar var det en hawaii med räkor och extra skinka. De fick göra en ny, vilket förvisso gick snabbt och vi fick gratis dricka som plåster på såren. När vi kom tillbaka på rummet upptäckte vi att de inte var sliceade. Plö. Så var det dags att korka upp vinet... Ingen öpponare. Thomas sticker för att låna en öppnare i restaurangen, men det fick han inte för de lånar inte ut sånna till gästerna. Nej, man får inte heller ta dit flaskan och öppna den där, för man får inte lämna restaurangen med en öppnad flaska. Men tack så hemskt mycket då!
Men när det gäller vin finns det ingen lag, så Frida fixxade. En nyckelknippa, en toffla och 59 kg kroppsvikt. Man tackar! Pizzan var inte speciellt god. Inte vinet heller.
Det var en spännande kväll hur som hellst.

Lördagen spenderade vi i Trelleborg med att fönstershoppa. Jag fann följande vackra bild i rutan hos en fotograf:


Jag funderade i mitt stilla sinne: Är detta det bästa denna fotograf kan prestera? Är fotografen så stolt över denna bild att den till och med får stå i skyltfönstret? Jag skulle INTE välja att gå till den fotografen i så fall. Vad är det för vinkel? HUR har de lyckats få benen att se ut som de är 2 cm långa? Varför valde de just DEN extremt snygga (???) stolen (som hon inte ens sitter på!) och vad har de för belysning?! Och VAD har hon på sig?!

Exempel på hur man annars kan välja att göra:



Men det känns ju tråkigt att göra så när man kan göra som fotografen ovan. Den bilden är ju iaf.... personlig?

Hur som hellst så var det på lördagen som det small: JULBORD!
Å det var sill å lax och ägg och såser och röror och potatis och gratäng och köttbullar och korv och skinka och revbensspjäll och rödbetssallad och gås och kotlett och sallader och gröt och ost och bröd och godis och kakor och.... Jag kan hålla på hur länge som hellst. Och allt ekologiskt! Jag har ätit mer kött på den kvällen än vad jag gjort på hela resterande året. Och det är sant!









Thomas tyckte:


Och det är GOTT GOTT GOTT! De blev nästan förlåtna för det där med vinöppnaren. Nästan.

Och sängarna var nästan lika bra som gräddtårtasängen. Nästan.

Och så blev jag flörtad med av kyparen. Thomas trodde först att han var gay, men han ångrade sig eftera tt vi mötte herr kypare i korridoren. Jag tror han upptäckte klyftan, för han såg ungefär ut som Thomas gör på bilden ovanför. 


Den där klyftan liksom bara dyker upp hela tiden utan att jag tänker på det... Nåja, han var nöjd och glad och såg inte på Thomas på hela kvällen. Jag tackar och bockar!




Sen åkte vi biiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiil. Igen.

I morgon bitti bär det av nedåt! Vi hoppas på att det inte hinner komma en massa snö, för förra året vi var var ner på julbord kom vi inte fram till simrishamn. Vägen var ingen väg, den var bara snöööö.
Det vankas middag hos Restaurang Virre, julschopping i Ystad, lite glögg, lite mys och EN JÄVLA MASSA JULMAT!
Ekologiskt julbord på ängavallen, favorit i repris med andra ord. Glada grisar och ekologiska handdukar, ekologiskt vin, ekologiskt öl, ekologisk julmust... Jag tror till och med att skithuspappret är ekologiskt! TJOHO!

Så varför sitter jag uppe nu för då?
Ja inte fan vet jag. Jag kan inte sova bara, det händer emellanåt när man jobbar tider som är mer anpassade åt en katt än en människa. Sova lite här, vara vaken lite där, sova lite till, åka lite bil, vara  vaken en stund till, sova lite där.... Nåja. 

Det här vill vi INTE ha: