Marie Lindberg - who knew.....?

....att hon av alla människor skulle ha en skitsöt bror...

....Couch....!


Förutom det var det en förtjusande helg i Trollhättan och Stina är sååååå jävla duktig att man blir sugen på att strippa sig näck och bli söndertatuerad. Men sen kommer man på att man åldras och inte kommer se ut på samma sätt hela livet. Och då blir man lite ledsen.

Mina valkar på ryggen är numera bara små streck och snart är de helt borta. Det lönar sig att träna 3-6 grr/ vecka. I like!

En hjälm åt mitt hjärta?

Ibland är det lite tufft att vara som jag... Att vara en mjukis med arrogansdrömmar. Jag vill kunna vara stark och hård, men jag vet ju att det innerst inne ofta bara leder till att jag får ont i hjärtat. Ibland undrar jag hur det känns att bara vara säker på sin sak och tuffa på utan att bry sig om vilka man kör på eller lämnar efter sig och jag tror att jag ibland lurar folk till att tro att det är så jag är. Senaste två åren har jag mer och mer kommit på att jag faktiskt gillar att vara en mjukis. Jag tycker om mig själv när jag bryr mig om andra och jag tror att det stora anedningen är att jag har slutat låta andra utnyttja det. Jag ÄR en mjukis, men det ger ingen annan rätten att vända och vrida på mig för att passa in i deras värld - jag bor i min egen värld! Och jag än centrum i den!
Jag kan inte kasta blommor som fortfarande lever, även om det bara är ETT grönt blad kvar. Ser jag ett överkört djur så intalar jag mig själv att det var en papperspåse eller trasselsudd som någon kastat ut från en bil. Sorgliga slut på filmer skriver jag om i huvet.
Och ja, jag gråter åt tecknat, men bara i smyg. Och min man är kär i mig trots att jag ofta sitter och snyftar i soffan.. Eller kanske därför?

Men något som gjort trasigt är Kiwi på youtube... Mitt stackars hjärta kan inte ta så mycket ajaj, men jag fullkomligt ÄLSKAR den filmsnutten så jag kan inte låta bli att kolla på den då och då, trots att jag går sönder. Så tänk själv hur stor min lycka var när jag insåg att det finns andra där ute som precis som jag inte kunde stå ut med pippins öde och gjorde ett eget slut!  Oh så jag grät här i min ensamhet när jag fann den!
Nu kan jag sova gott i natt! :)
Tack!!


http://www.youtube.com/watch?v=sdUUx5FdySs
http://www.youtube.com/watch?v=T2SnDB_orzQ&NR=1

dagens höjdpunkt!

Ibland är det nästan osannolikt hur små saker som behövs för att ge guldkant på ens dag! Jag skruttar runt här hemma och småfiser, plockar lite här, fixa lite där, och bara ha det lugnt och skönt. Tråkigt, men fridfullt.
Men så var  det dags för äta, äta och eftersom jag ska börja banta (jag är snygg som fan, men plötsligt kommer jag inte i mina kläder... Självförtroendet blir bättre när man är älskad) tänkte jag att jag skulle unna mig min favorit: kaffe och mackor! Så jag plockar fram macka, leverpastej, smör, kaviar och sätter på kaffebryggaren. Jag studsar omkring i mina mjukisbyxor och rosa monstertofflor och är ypperligt nöjd. Bär ut allting i vardagsrummet och går tillbaka till köket för att hälla upp kaffe. Sträcker  ut armen för att öppna kylskåpet och kommer i samma stund på att mjölken är slut. Den drack jag upp i natt när jag kom hem från jobbet med en hemsk halsbränna. Och där står jag i mina monstertofflor och håret på ända, och hela jag hänger i besvikelse. Allt bara blev bajs.
Så då! Då ser jag en helt ny mjölkförpackning på hyllan!
Det  är en bra dag idag. Jag ska spela musik och städa hela lägenheten, dansa runt i vardagsrummet med tre katter runt fötterna. Kaffe, kaffe kaffe!