könsstympning och skuldfrågor

På jobbet idag kom det en kvinna och pratade om könsstympning om om en man som blev dömd till två års fängelse för att han påstods ha könsstympat sin dotter trots att männen inte får vara inblandade i könsstpning av flickor i Afrikanska seder. Hon berättade om hur han blev beskyld för något som han inte kan ha utfört eftersom det är kvinnorna som bestämmer om könsstympningen och även utför ingreppen.
Och jag blir arg, jag blir så upprörd, när en kvinna i rummet slänger ur sig: "Men det måste ju vara männen som i bakgrunden har bestämt att de ska könsstympas! Det måste ju vara männen som ligger bakom det, för ingen kvinna vill väl göra på detta vis mot sina egna!"
LillFrida biter sig i tungan och räknar till 10 000 för att inte gå i taket. LillFrida blir tokig när hon inser att det är intelligenta, framgångsrika kvinnor som fortfarande gör sådana utalanden utan att förstå vad det innebär.

Tanken att kvinnor inte kan göra något ont. Den tanken skadar arbetet för jämställdhet. För den innebär även att kvinnor som gör ont bara är offer för omständigheterna, antagligen styrda av en man, en ondsint, beräknande man. Kvinnor är känslostyrda. Män är rationella. En kvinna skulle aldrig göra någon illa, men hon kan inte tänka själva heller, så ibland blir hon lurad till att göra dumma saker.

Svenska kvinnor är också mer rationella än Arfikanska kvinnor. Vi skulle aldrig könsstympa våra flickor. Vi gör inte våra barn illa och vi skulle aldrig frivilligt ställa upp på att förändra våra egna kroppar i vuxen ålder så som många afrikanska kvinnor gör när det kommer till könsstympning.
Samtidigt stoppar vi i våra barn mat som gör att de lider av fetma och får diabetes innan de börjar skolan och vi genomgår smärtsamma och kostsamma operationer för att förändra våra utseende, inklusive våra underliv. Men det är nog männens fel. Jodå. För vi kan ju inte ta egna beslut utan vi bler bara lurade av männen.
Fan för männen.