Lågpunkt.
Vaknade och skulle gå ut (som varje morgon) och gå i en timme. Och märkte att jag knappt orkade lyfta armarna. Hur jag än försökte så kom jag bara inte upp, och vad ska man då göra? Det var bara att snällt ligga kvar och hoppas att livet skulle återvända. Till sist kom jag ändå upp, men insåg att nån timmes promenad inte skulle bli av. Framåt lunch tog jag mig ner på stan och fikade med kompis (eller ja, drack en kopp thé utan vare sig mjölk eller socker eller nått annat som kan kallas "gott"), och när jag kom hem igen slocknade jag raklång i sängen. När jag vaknade var hjärnan mos och ingenting fungerade. Så resten av kvällen spenderade jag i soffan, tomt stirrande framför mig.
Idag är saker och ting återställda och jag är tillbaka på banan. Jag ska vara än mer noga med maten då jag verkligen märkt att jag måste vara jättenoga med att få i mig tillräckligt. Det är skitsvårt att balansera pprecis på gränsen mellan för lite och för mycket. Jag måste ju kunna fungera för att jag ska orka förbränna, röra på mig och leva, men jag måste hålla energiintaget så lågt att jag faktiskt förbränner fett, eftersom det är hela poängen med det jag håller på med. Det är inte enkelt!
Planen nu är att öka kolhydraterna något så att jag inte går sönder. Men när allt fungerar så måste jag säga att jag mår väldigt, väldigt bra!
Äta, äta, äta.
I morgon kommer resultaten för första veckan. Tjooo....
"Gaaah, I wanna be skinny!"
Och det är inte för att jag tycker att jag är fet, för jag är faktiskt ganska nöjd med formen så som den ser ut nu. Kurvig och kvinnlig med put på de ställe det ska puta och oput på de ställen där det inte ska puta. Problemet är väl snarare att när man tränat ett tag och börjar få lite muskler så innebär ju det att man växer. Om man å har lite knubb ovanpå musklerna så blir man alltså större än vad man var innan, på ett helt annat sätt än man blir man an bara har ätit lite för mycket. Så mina jackor stramar nu en hel del över axlarna, som exempel. Och därför beslutade jag mig för att försöka bli av med lite av knubbet så att jag kommer i mina kläder igen. Det kommer inte krävas så mycket, för MYCKET muskler har jag inte. Bara mer än jag hade tidigare.
Så nu äts det varannan timme. Proteinpulver, fisk, kyckling, ägg, frukt, grönsaker, kesella och bars. Plus det promenader varje morgon och carditräning varanan dag, styrekträning varannan. Och jag måste säga att det faktiskt inte alls är så farligt som jag föreställde mig det. Visst är det mycket planering och det kräver en del självdiciplin, men jag är sån att har jag väl bestämt mig för att göra en viss sak under en viss period så gör jag det och reflekterar inte så mycket. To fail is not an option. Idag är 5:e dagen, vilket innebär 23 återstående dagar. Vi får se vilka resultat jag får, men jag tror att det kommer gå ganska bra. Jag har energi ännu, så jag kanske till och med kan höja mig lite i gymmet. Jag ska iaf försöka! :D
Ett möte
En underlig dag, men givande och intressant. Men underlig.
Ödet ville annorlunda.
Utöver det fick jag ett hysteriskt bra omdömme på mitt senaste paper på min kriminologikurs: "Ett helt enkelt utmärkt paper (...) Du har en mycket bra blick för detta ämne Frida, och du skriver mycket bra (vill verkligen uppmuntra dig till att börja skriva i offentlighet, om du nu inte redan gör det). Och, ånyo bra insatser på forum."
Detta är ju något jag faktiskt verkligen vill: skriva. Men i vilken form? I vilket forum? Det är inte lätt att veta var man ska nörja, var det finns en plats för mig. Men det fick mig att på allvar bli sugen på att skriva igen, skriva och producera och utvecklas! Jag tror att detta är teckan på att nästa termin enkom skall ägnas åt att skriva klart uppsatsen, och då får det bli. Jag hoppas att den här känslan kommer sitta kvar i magen, för det är underbart att känna att man är i sitt rätta element!
Ägg i datorn?
Men.....
Varför?
Det var 2010 det.
http://www.youtube.com/watch?v=x8iTeDl_Wug
(klicka på länken och låt låten gå i bakgrunden. Vi måste ju följa vissa traditioner, inte sant? Man vet aldrig vad som händer annars! Tänk exempelvis om mamma på julafton under Kalle inte talar om att hon trodde att "de sju dvärgarna" hette "De sjudda värgarna", eller att "det var här de spelade in Ronja" när man går i kungsklyftan. Vad skulle DÅ hända?! Då kanske... himlen ramlar ner? Nä, nu håller vi oss till det här så vi vet att det blir rätt)
Jaha, så var då 2010 över och man måste fråga sig: Vad hände egentligen? Vad har vi gjort?
Vad HAR vi gjort?
Vi har INTE flyttat, förökat oss, funnit botet för cancer eller skiljt oss. Det mesta ser ut som det gjorde för ett år sen, när vi vinkande bort 2009. Sorgligt? Jag tycker att det är ganska så skönt.
Men så här har iaf året sett ut:
Vi var med i en sliskg artikel i VLT. Gulligt måhända. Men ack så sliskigt. 
Vi hade finbesök av den graciösa sexbomben Virre som liftade ner till Skåneland med oss:
Jag och Johanna firade våra 25-årsdagar med en brakfest och VI hade iaf skitkul!
Jag och Thomas åkte till Karlaby Kro och mös som bara vi kan:
Snöret visade att han inte bara är en gullegris utan även har lite katt i sig (han kanske åt en katt för några pr sen)
Som alla år sen vi träffades har vi varit på tatueringsmässor:
Å så blev jag under några månader dagmatte åt fina Vega!
Och lite utlandssemester hann vi tydligen med oxå!
Grillfest med vänner är ett måste!
...och lite påtumanhand-mys!
När det dyker upp ett par lediga dagar smiter vi iväg. Den här gången till Idas brygga på mysmpys och middag med vinpaket!
Maaaat!
Mat och vin hann vi även med i Ystad under vecka 27 när bilarna och raggarna invaderade Västerås. 
Och så Vendel @ Ale stenar
Där vi fick prova på en hel del underliga, men utsökta, rätter.
Och en ledig sommardag packade vi ner Johanna och Martin och åkte till Örebro och kollade på Björn Rosenström och drack öl och bara hade det bra. Hotell Behrn var och skitmysigt. Bra spenderad ledig dag! 
Och så har vi grillat lite till med vänner såklart!
!
(vi gillar mat!)
Till Grebbestad har kosan styrts, med Johanna under armen och väskan i handen. 
Kräftskiva blev vi bjudna på hos Stinas mor och far i Skogaholm. Lekar och larv, men god mat och hysteriskt sällskap!
En sommarvecka spenderade jag med jobb på Gotland, sju dar per år som de inbitna uttrcker det. Fint som snus!
Så fick vi vara kattvakter till söta Elvis som var en gosegris, men inte ett dugg uppskattad av Pingis. 
Ystad var vi i ett par gånger till och målade över de fina ärren som Snöret satte på min arm
Så blev det december
På julen ska man åka till Ängavallen på julbord. Det har iaf vi kommit fram till att vi vill göra, så det gjorde vi i år oxå.
Nämde jag att vi gillar mat?
Jag var oxå med, det var inte bara Thomas som var med om allt hela året igenom!!
Såklart blev det julbord med jobbet, och det var en trevlig kväll med alla tjejerna!
Och julafton!
Och annandagen med "riktigt" firande. Mat såklart.
och julkappar!
Nyårsafton!!
...med bland annat nya vänner!
...och det var det det.
Som vanligt många nätter på hotell och många middagar utanför hemmet. Mycket gott vin, många skratt och mycket Lasse.
Och såklart våra små glädjeämnen här i världen:
