Upp på hästen!

Jag ska inte låta honom skrapa mitt ansikte i gruset utan jag ska upp på hästen igen. Som sagt, det är egentligen inte det han sa som känns jobbigast, utan det som är värst är ju att jag kommer få börja om från början igen med att övertyga mig själv om att jag inte är iakttagen när jag tränar. Jag måste bli av med den inbillade publiken ännu en gång, och det kommer kräva massor med jobb, IGEN.
Jag ska dit idag efter lunch tillsammans med Thomas, och han ska få följa med mig igen i morgon. På måndag ska jag fortsätta med min vanliga rutin att gå dit direkt på morgonen och jag ska fortsätta köra mitt race. Jag ska inte låta honom påverka mitt självförtroende och det ska inte bryta ner mig!

Tänk om folk visste hur mycket man kan förstöra genom att vara överlägsna och otrevliga mot någon de inte känner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback