Ett par dagar i paradiset!
I torsdags gick vi in i semester-mode och tog med oss solstolarna ner på stranden. Vädret var perfekt, sanden var varm, platsen var relativt folktom. Havet var sjukt kallt och måste nyligen ha fått in isiga strömmar för det värkte i fötterna när man försökte bada. Förutom tenten i randiga bikinshorts (och ingenting mer), och de ouppfostrade små pojkarna som stod och kastade jättestora stenar (som fick oss att flytta oss till en annan del av stranden) så var det skitmysigt. Efter lite fixande och trixande i lägenheten åkte vi till Simrishamn och åt tårta. Thomas såg ut som ett frågetecken när Virre sa att det var en födelsedagstårta. Han vet tydligen inte om att han fyller år nästa vecka...
När solen började gå ner fann vi oss själva på satsjöbaden med mat och en flaska vin, med utsikt över havet. En nattlig promenad genom sandskogen tog oss "hem" och vi nannade nöjda efter ännu en bra dag.
Så var det fredag, en dag som spenderades på stan. Hela dagen sprang vi runt för att försöka hitta kläder till det lyxande som skall äga rum i kväll. Jag kan inte påstå att det gick precis som det var tänkt, men så kan det vara. Lunch på kinakrogen och sen mata fåglarna utanför klostret var guldklimpar, och trots allt så kom jag hem med två klänningar. Planen var att sen gå iväg till pizzeria regement (sveriges bästa pizzor), men när det var var dags kändes det inte så lockande att sitta inne och slafsa i sig pizza, så vi gav oss iväg ner mot havet. Mackor och rödvin åt vi ute i det gröna, utanför lyxkiosken "kom i luckan" (huvvaligen vilket namn) medan vi tittade hur trevligt och mysigt aööa hade det i serveringsträdgården som verkligen ger intryck av en grillfest i någons trädgård. Jag satt där ett tag innan jag kom fram till: Jag vill inte åka hem. Var någonstans i Västerås kan man göra så? Var finns initativen? Var finns myset? Näe, jag vill ta ner alla mina vänner till Skåne istället.