lillfridan

Jag vaknade till en förfärlig doft i morse. Jag började me datt leta igenom sovrummet för att se om det låg nån bortglöms kattbajs någonstans men utan resultat. Fortsatte mitt sökande. Thomas sa "jag känner ingenting" och jag dog av äckel. Sprang runt och letade som en tok efter källan till snusket. Thomas sa "det kommer kanske utifrån?" Mmmm, säkert, det var ju bara den friska luften som fick mig att överleva. Till sist kom jag på det: "Thomas... Sa du att katterna hade haft omkull vasen med dina rosor i?" Mmmmm.... För några veckor sen skickade jag ett blomogram till min  kära make för att pigga upp honom på en rikgit dålig dag. Dem har han sen haft stående i vasen och jag har tjatat på honom att göra någonting med dem, hänga upp dem eller kaste dem eller vad han nu vill göra. "jaaaa, jag skaaaaaaaaa". Ja, jävlar i min lilla låda att han har! Han har inte ens lyckats hälla ur vattnet ur vasen, utan där har blommorna stått och verkligen gottat till sig i veckor.
Alla som någon gång bott på landet vet hur det luktar på våren när smältvattnet från åkrarna samlas i diket ihop med en massa döda växter och skit, och riktigt fått gotta till sig? Så luktar det nu i vårt vardagsrum.
Jag är ypperligt nöjd. Har skurat golvet med tandkräm till och med, men likförbannat stinker det. Tack så mycket!

Bajshuvud.

BTW så är det tre kg kvar till mål! :D