Heeeeeeemma!
Jag har ont i benen. Jag har fått en muskel på låret ovanför knät som är konstig. Jag har ont i ryggen. Jag är mör fanimig överallt. Nån gång, när jag blir president, ska jag plocka med mig politiker och stadsplanerare på en rullstolstrip genom en storstad och se hur kul de tycker att det är.
"Sååååja lilla politikern! Här kommer vi till en handikappanpassad tunnelbanestation och här skulle vi kunna ta den svarta linjen direkt till vårt mål, MEN det var någon som glömde bygga så att hissen går hela vägen ner så istället får vi lov att åka cirkeln runt hela stan istället! Och för att komma till rätt sida av terminalen måste vi åka upp med hissen, gå ur och över till andra sidan biljettkassan och sen ner med hissen igen för att sen springa till en tredje hiss och åka upp med den! Och här neranför bron finns det jättemånga roliga saker att se, men här har man satt en lååååång stentrappa så här kan vi inte gå! Men om vi går fyra kilometer i en halvcirkel så kommer vi till sist komma till andra sidan och däääär kan vi komma in seddu! Sen får vi ju gå tillbaka samma väg eftersom man inte kommer upp på andra sidan! Och titta häääääär vilken fin pub! men här kommer vi inte in för dörren är för smal! Jag hoppas att ni inte gillar kaffe för det finns inga toaletter som är stora nog här! det finns så klart en handikapptoalett här framme, men den har de lagt på andra våningen! Men så bra, här finns en hiss som man kan avända för att ta sig in i tunnelbanestationen, men den har de satt stängsel runt och stängt igen med kedjor och hänglås! Ingen information finns heller om hur man gör om man skulle behöva hjälp nu när hissen är anstängd! Så tokigt det kan bli! Och titta vad fina saker det finns på andra sidan vägen! Dit kan vi inte gå för det är tre decimeter höga trotoarkanter!!"
Världen är inte gjord för vissa människor helt enkelt.
Jag ska berätta mer om våra äventyr senare. Nu ska jag leta frukost.