Action i city igen

http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=855221

Vi skuttade ner på stan för att hitta en födelsedagspresent till mamma innan gymmet. Och när vi närmar oss punkt så ser jag i rutan hur det blinkar blått och lillhjärnan skriker: "action, action!". Och ja, absolut, när vi kom fram så var där tre polisbilar och ett antal konstaplar som stod och höll koll på fem-sex blekfeta killar som stod mot Lindex vägg och försökte se oberörda ut av den pinsamma situationen. Omkring detta lilla spektakel så stod där självklart ett antal personer som inte kunde låta bli att vrålstirra på dessa killar, utan ett uns skam i kroppen. Ja, de kanske hade gjort någonting jättedumt. Ja, de kanske betedde sig som idioter när de stod där och flabbade och låtsades att de inte brydde sig. Men på sättet som de inte ens vågade flytta på fötterna en centimetar och hur de oupphörligen sökte bekräftelse hos sina kompisar så syndes det ganska väl att de fann det hela ganska obekvämt. Men tanterna och farbröderna stod där likförbannat och pekade och stirrade, en del på andra sidan vägen, men några inte ens ett par meter därifrån, baklagandes över hur dagens ungdom beter sig. Det fick mig att tänka på en berättelse jag hörde om en tjej som inte fattade att teater inte fungerade på samma sätt som en biograf, och hon satt igenom en hel föreställning av Romeo och Julia och bedyrade meds stora ögon högt och tydligt från första raden hur vrålsnygg han som spelade Romeo var, utan att alls förstå att det var henne hela ensabeln uppe på scenen skrattade åt. Men visst, kanske de aldrig gör om det de gjorde sig skyldiga till. Yttrandefrihet och att stå för sina åsikter, det är inget vi kan rekommendera. Fy så dagens ungdom beter sig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback