lillfridan

När jag fyller år så handlar det inte bara om en dag som ska bli överstökad  med tårta och bullar, paket och sånt. Nä, min födelsedag brukar firas i ungefär två veckor och det är dessvärre inte lika kul som det låter. Vi började på alla hjärtans dag och firade min och min pappas ihopslagna dagar med farmor. Sen fortsatte det i fredags med sangria och kakor här hemma med några vänner och i lördags var det mammas tur. Det hela avslutas på torsdag då jag faktiskt fyller år med att jag och Thomas går ut och äter. Och på fredag bär det iväg till London, för att sova och äta massa frukost. Bra anledning att resa bort, va?

Min Zipp har blivit en helt ny hund på två veckor. Han har inte kissat inne, han är glad och pigg, han hostar inte lika lilla längre och han har fått bättre kondis. Numera vill han inte längre promenera sådär fint kopplet som vi övade på första veckan, nääädå. Nu vill han springa med mig hängande som en liten vante längst bak i kopplet, han vill rulla sig i snön och han vill skutta runt som en tok-hund. Han är ändå 12 år, så man får lugna ner honom lite ibland och då stoppar han snällt ner nosen i backen och spårar lite vid vägkanten. Han har till och med fått duscha och blivit fin i pälsen och sen låg vi i Neos gamla säng och gosade, hen med nosen i min halsgrop och jag med armen runt hans rygg. Det är käääärlek det!