lillfridan

Igår kom jag och Thomas återigen in på diskussionen om man ska ge dricks eller ej när man äter på restaurang. Han som har jobbat inom hotell- och restaurang argumentarer så klart för att man ska  göra det för att de tjänar så dåligt och att det de klarar sig på är just dricksen. jag argumenterar emot och tycker att det är ett befängt system som bygger på att personlaen får en lön som de inte kan överleva på, men ingen gör någontong åt det eftersom de ändå klarar sig på folks allmosor. Jag tycker att om de har så dåligt betalt så är det väl upp till arbetsgivare, arbetare och deras fackförbund att se till att de får så mycket betalt att de klarar sig på sin lön utan att jag tar av MIN lön för att de ska klara sig? Eller så får väl personlaen som inte har någon bra inkomst ta och skaffa sig ett annat jobb som de faktiskt kan överleva på? men då tycket Thomas att jag istället ska börja agera fackligt för att öka deras lön istället för att "mumla i mörkret". Men det är väl inte MIN kamp att föra? de för föra sin egen kamp och stå upp för sin rätt att få en lön som står i propertion till det arbete de utför? Och om folk inte gav allmosor så att de klarade sig utan att kämpa så skulle denna kamp vara igång i betydligt större utsräckning än nu! Folk har en tendens att agera struts och stoppa huvudet i sanden sålänge som det fungerar, för det är jobbigt att göra någonting åt en halvjobbig situation. Men om situationen till sist blir ohållbar så tar de tag i saker och ting och kräver en förändring, och det är i så fall det de får lov att göra om de nu är missnöjda! För min del handlar det inte om att vara sniken, de kan väl får mina 20:- om de nu så gärna vill det. Men jag förstår inte varför de ska få mina pengar och andra vara utan? Vem har bestämt vilja inom serviceyrkena som tjänar så dåligt att de förtjänar att få allmosor medan andra inte gör det? När gav du folket på Donken dricks sist? När gav du städarna på din arbetsplats dricks sist? När gav du din sjuksköterska eller dina barns förskollärare eller din frisör eller din bervbärare dricks sist? Det är inte upp till mig att avgöra vem som tjänar "för" lite och vem som tjänar tillräckligt för att klara sig. Det är INTE min kamp att leda, men jag kommer banne mig inte att fortsätta undergräva kampen heller. Jag kommer inte att låta allting vara som som det alltid har varit bara för att det är "så det är", det räcker inte för mig. Thomas kan leva i sin mikrovärld av "Men jag vet hur glad jag blev av dricks och hur mycket öl jag kunde köpa för de pengar som folk gav till mig som om jag vore en fattig tiggare som inte hade valt att arbeta i restaurangbranchen av egen fri vilja, och hur bra det kändes att få extrapengar för mina tjänster som om jag vore prostituerad, så jag tänker banne mig fortsätta ge folk dricks, men bara på restauranger" men jag vägrar. Jag kan börja betala dricks till restaurangarbetare är jag ser Thomas och alla andra betala alla underbetalda arbetare i samhället dricks. När Thomas lämnar 20 spänn till tågvärden eller lapplisan, till gatusoparen eller hemtjänstpersonalen. DÅ ska jag sprida mina surt förvärvade slantar, jodå!