Myspys hos Eldnätterna.
När man är ensam hemma, snön faller utanför och maten redan är uppäten.... Vad gör man då? Mina dagar går ut på att träna, jobba och plugga. Så när man helt plötsligt inte är student, personlig assistent, fru eller träningsnarkoman, vem blir man?
Jo, det är då man en kastrull med yogi-the på spisen, sätter igång celtic musik och grottar ner sig i en soffa. Och har man riktig, riktig tur, så kommer det en liten kisse och håller en sällskap. Och då, då kan man följa med musiken tillbaka till Ystad och till den första veckan som Skåne-bo. Sen januari, blaskigt väder och inga kanaler (förutom en dansk), ingen musik, ingen Thomas, inga vänner. Frida spenderar tiden med att upptäcka Ystad och i en fair-trade butik vid torget får hon en demo-CD av en snäll tant som tycker synd om den nyinflyttade tjejen som inte har någon musik. Celtisk musik. Kvällen spenderades i soffan med ett stort glas rödvin, två katter och musik, musik, musik...
Nu är jag inte längre i Ystad, skivan har legat bortglömd och det har snart gått ett år sen den första veckan. Veckan som kantades av ensamma fikbesök, god mat och hyrfilmer i en ny, vit och tom lägenhet är sedan lände över. Och i mitt minne var det en fantastisk upplevelse och något jag vill göra igen. Här i Västerås sitter jag med mitt Snöre, och mår riktigt, riktigt bra. Och det ser ut som att jag inte är ensam om det...?
Jo, det är då man en kastrull med yogi-the på spisen, sätter igång celtic musik och grottar ner sig i en soffa. Och har man riktig, riktig tur, så kommer det en liten kisse och håller en sällskap. Och då, då kan man följa med musiken tillbaka till Ystad och till den första veckan som Skåne-bo. Sen januari, blaskigt väder och inga kanaler (förutom en dansk), ingen musik, ingen Thomas, inga vänner. Frida spenderar tiden med att upptäcka Ystad och i en fair-trade butik vid torget får hon en demo-CD av en snäll tant som tycker synd om den nyinflyttade tjejen som inte har någon musik. Celtisk musik. Kvällen spenderades i soffan med ett stort glas rödvin, två katter och musik, musik, musik...
Nu är jag inte längre i Ystad, skivan har legat bortglömd och det har snart gått ett år sen den första veckan. Veckan som kantades av ensamma fikbesök, god mat och hyrfilmer i en ny, vit och tom lägenhet är sedan lände över. Och i mitt minne var det en fantastisk upplevelse och något jag vill göra igen. Här i Västerås sitter jag med mitt Snöre, och mår riktigt, riktigt bra. Och det ser ut som att jag inte är ensam om det...?
Kommentarer
Trackback