Festligheter på hemmaplan?
Vi ska ta en paus vad gäller att ordna fester och liknande här hemma. Vi har bott här i 2,5 år (med en avstickare i Ystad) och under den tiden har vi haft fester, myskvällar, middagar och kaffedejter till förbannelse. Vi kan nästan inte räkna hur många vi har haft och det har varit jävligt roligt. Förra nyårsafton hade vi "mobboffrens nyårsfest" där vi skickade ut mass-sms bara några dagar innan och bjöd in alla som inte hade några andra planer. Det slutade med att vi blev nästan 15 pers här hemma som härjade och skålade fram till kl 5 på morgonen. Vi har haft grillfester ute i trädgården med diverse människor som råkar vara i krokarna just för stunden och många andra roliga aktiviteter.
Men när ska man gå ifrån att känna att man gör det för att det är kul, till att känna att man gör det för att ingen annan engagerar sig? Att fok skiter i att dra igång nått eftersom de bara antar att vi kommer ta tag i det? Eller för att själva slippa städa? När börjar det bli otacksamt att städa, handla, fixa och planera för folk som aldrig bjuder åter? Som inte ens bjuder in på en myskväll eller tar initiativet att gå på bio eller after work? När ingen ens tar med sig en flaska vin för att visa uppskattning när man stått och lagat gratis buffé till 15 pers? När folk inte kan ta på sig en svart t-shirt på en halloweenfest eller ta ett tåg en gång om året? Vi försöker att ALLTID vara med på saker vi blir bjudna till, om vi så är panka, jobbar, har migrän eller på o-humör. Bara för att visa att vi uppskattar att de engagerar sig. Men det är ju inte så ofta det händer. Folk vill bara sitta hemma med sitt kött, pommes och BA-sås och titta på americas funniest. Well.... Gör det då.
November är dedikerat till träning och diet. Det enda inplanerade är fars dag på söndag då pappa ska få kaffe och bulle. Annars ska vi inte göra någonting med någon.
Jag går bara och väntar på att någon annan ska ta tag i allt och dra ihop nått skojigt att hitta på. Jag tänker inte göra det den här gången. Och nyår ska firas med vänner som visat att de är vänner, och jag ÄLSKAR dem.
KonkyHorrorFesten såg ut ungefär såhär för min del (ja, ögonen ska se ut så):
Men när ska man gå ifrån att känna att man gör det för att det är kul, till att känna att man gör det för att ingen annan engagerar sig? Att fok skiter i att dra igång nått eftersom de bara antar att vi kommer ta tag i det? Eller för att själva slippa städa? När börjar det bli otacksamt att städa, handla, fixa och planera för folk som aldrig bjuder åter? Som inte ens bjuder in på en myskväll eller tar initiativet att gå på bio eller after work? När ingen ens tar med sig en flaska vin för att visa uppskattning när man stått och lagat gratis buffé till 15 pers? När folk inte kan ta på sig en svart t-shirt på en halloweenfest eller ta ett tåg en gång om året? Vi försöker att ALLTID vara med på saker vi blir bjudna till, om vi så är panka, jobbar, har migrän eller på o-humör. Bara för att visa att vi uppskattar att de engagerar sig. Men det är ju inte så ofta det händer. Folk vill bara sitta hemma med sitt kött, pommes och BA-sås och titta på americas funniest. Well.... Gör det då.
November är dedikerat till träning och diet. Det enda inplanerade är fars dag på söndag då pappa ska få kaffe och bulle. Annars ska vi inte göra någonting med någon.
Jag går bara och väntar på att någon annan ska ta tag i allt och dra ihop nått skojigt att hitta på. Jag tänker inte göra det den här gången. Och nyår ska firas med vänner som visat att de är vänner, och jag ÄLSKAR dem.
KonkyHorrorFesten såg ut ungefär såhär för min del (ja, ögonen ska se ut så):
Kommentarer
Trackback