lillfridan

Jag har blivit lite förtrollad, och jag har funnit mitt alter-ego. (Jag är på jobbet igen, och det slutade med 31 fantastiska timmar på arbetsplasten sist.) Hur som hellst så har jag tittad på min absoluta favorit må-bra-film Förtrollad ( http://www.disney.se/DisneyFilmer/fortrollad/ ) och jag har upptäckt en ny sida hos mig som jag tror att enbart Thomas har träffat på fullt ut. Mitt alter-ego LillFridan som kryper fram ibland när jag inte orkar vara bitsk, ironisk, sur, sarkastisk , arrogant och pompös, när jag slutar se på världen som en plats av krossade drömmar och egoism och när jag river ner hårda masker och släpper ut all grå betong. Då dyker den godtrogna, naiva och idealistiska LillFridan upp, hon som dansar och sjunger, äter sockervadd och vill ha godishalsband, dricker champagne i badkaret, som köper små presenter till dem hon älskar och som tror på livslång kärlek och lycka i alla sina dagar. Hon rodnar inför tomten, hon vill ha lila knästrumpor och fluffiga kappor, hon vill att mamma ska fläta hennes hår och hon älskar polkagrisar. Det är hon som sjunker ihop som en trasig ballong när hon inte får någon chokladkalender och hon smygpyntar innan första advent och dricker yogi-thé för att inte fuska med glöggen innan jul. Det är hon som ibland kryper upp i famnen på sin Thomas och talar om för honom att han är det bästa som finns i hela världen, och hon gråter av filmer, sånger, texter och av en enda enkel mening i en annars allvarlig intervju, det är hon som ligger vaken i flera timmar om nätterna för att hon inte vill störa kissekatten som ligger och kurrar dovt på hennes bröst. Hon anfaller ytligt bekanta med kramar stora som björnars och hon går omkring på gatorna med ett dumt leende på läpparna. Hon ser något vackert i varje människa och i varje djur. Hon är blåögd och godtrogen och tror på kärlek och rättvisa då hon ser världen från en 4,5 årings perspektiv. Hon är blyg och törs inte fråga personalen om hjälp och hela världen rastar när maten inte är god eller när hon tycker att hon borde ha fått choklad istället för broccoli. Eftersom hon är naiv och godtrogen kan det så lätt gå sönder i hjärtat, och det är oftast då som den andra Fridan kommer fram igen, som skäller och muttrar och som kallar sig realist. Som tycker att man ska tänka på sig själv först, för det gör alla andra. Det har hon fått höra så många gånger, att hon inte ska engagera sig eller inte bry sig. Hon har fått höra att hon inte ska lägga sig i hur andra väljer att leva sitt liv, då det inte handlar om henne. Hon har fått höra att hon är egoistisk när hon gråter över hur andra skadar sig själva, att hon är arrogant som vill ge råd till vänner som gör om samma misstag igen och igen. LillFridan 4,5 vill att alla ska sjunga i den vackra världen, att alla ska dansa med vinden och leva lyckliga i alla sina dagar, ska söka efter lycka under stenarna och kännas disneydoften i varje vindpust. Hon vill tro på lyckliga slut och på prinsar och prinsessor, på människor som älskar varandra och som talar om för varandra att de är det bästa som finns i världen, inte tvärtom. Hon vill se sina vänner på rosa moln skapade av lycka och hon vill så gärna tro! Hon vill så gärna tro på lycka i alla dagar, mitt lilla alter-ego Frida 4,5. Och trots att hon har satt mig i många obehagliga och oerhört jobbiga situationer förr, så tror jag att jag ska försöka släppa ut henne lite oftare...