Hjälparbetare med macka som vapen!
Jag har syndat!
Thomas åkte till jobbet och lämnade mig i mitt småfeta tillstånd, utan att ha tvingat iväg mig till gymmet - en dödssynd på en måndag! Så jag har ägnat hela dagen till att rationalisera varför jag inte ska behöva gå till gymmet och som vanligt vann jag till sist över mig själv. Istället har jag suttit och kikat på tradera i timmar, gått på stan och fönstershoppat, hämtat kattmat hos syster och nu (det värsta av allt!) ätit mackor med marmelad och SKINKA! Som jag tidigare konstaterat så klarar inte min kropp av bröd så bra, och jag tror dessutom att kött förvärrar situationen ännu mer. Så jag ser inte riktigt fram emot morgondagens porslinsmöte, samtidigt som jag så gärna bara vill muffla i mig mer macka.
Jag älskar att rationalisera fram anledningar till mig själv som gör det ok för mig tátt göra som jag vill istället för att göra som jag borde. Bland annat så kan jag alltid finna någon aledning till att rödvin är bra för mig, trots att jag vet att jag egentligen inte borde. Ibland så kan det vara för att jag har svårt att sova, ibland kan det vara för att jag har jobbat hårt med nått som är tråkigt. Ibland så känner jag mig nog lite deppig om jag känner efter riiiiktigt mycket, och alla vet att rödvin är bra om man är lite nere. Men bröd är lite svårt. Jag kan rationalisera att jag borde få äta min aprikoslimpa om jag bakar den på kesella och sylt eller marmelad utan socker, för då är det ju i princip så nyttigt som det kan bli. Och i Ystad kunde jag rationalisera att äta ekologiskt bröd för att det är bra för miljön. Men när jag VET att bröd gör att magen producerar tegelstenar så blir det svårare att komma på anledningar till att jag ska få äta massa mackor.... Men jag har kommit på att jag ska åka till Afrika med nån hjälparbetargrupp som bygger skolor. Så kan jag ta betalt i maka-valuta och bara sitta hela dagarna och käka macka och bajsa byggmaterial och producera skolor på löpande band! Så om nån känner nån som grupp som behöver lite tegelsten och murbruk så är det bara att säga till...
Thomas åkte till jobbet och lämnade mig i mitt småfeta tillstånd, utan att ha tvingat iväg mig till gymmet - en dödssynd på en måndag! Så jag har ägnat hela dagen till att rationalisera varför jag inte ska behöva gå till gymmet och som vanligt vann jag till sist över mig själv. Istället har jag suttit och kikat på tradera i timmar, gått på stan och fönstershoppat, hämtat kattmat hos syster och nu (det värsta av allt!) ätit mackor med marmelad och SKINKA! Som jag tidigare konstaterat så klarar inte min kropp av bröd så bra, och jag tror dessutom att kött förvärrar situationen ännu mer. Så jag ser inte riktigt fram emot morgondagens porslinsmöte, samtidigt som jag så gärna bara vill muffla i mig mer macka.
Jag älskar att rationalisera fram anledningar till mig själv som gör det ok för mig tátt göra som jag vill istället för att göra som jag borde. Bland annat så kan jag alltid finna någon aledning till att rödvin är bra för mig, trots att jag vet att jag egentligen inte borde. Ibland så kan det vara för att jag har svårt att sova, ibland kan det vara för att jag har jobbat hårt med nått som är tråkigt. Ibland så känner jag mig nog lite deppig om jag känner efter riiiiktigt mycket, och alla vet att rödvin är bra om man är lite nere. Men bröd är lite svårt. Jag kan rationalisera att jag borde få äta min aprikoslimpa om jag bakar den på kesella och sylt eller marmelad utan socker, för då är det ju i princip så nyttigt som det kan bli. Och i Ystad kunde jag rationalisera att äta ekologiskt bröd för att det är bra för miljön. Men när jag VET att bröd gör att magen producerar tegelstenar så blir det svårare att komma på anledningar till att jag ska få äta massa mackor.... Men jag har kommit på att jag ska åka till Afrika med nån hjälparbetargrupp som bygger skolor. Så kan jag ta betalt i maka-valuta och bara sitta hela dagarna och käka macka och bajsa byggmaterial och producera skolor på löpande band! Så om nån känner nån som grupp som behöver lite tegelsten och murbruk så är det bara att säga till...
Kommentarer
Trackback