lillfridan

Och så var det dags för den där julaftonen som består av massa jobbiga släktingar som oftast inte ens är släktingar men som man måste träffa ändå såsom pappas särbos familj och min farmor och plastfarfar och sånt. Höjdpunkten på kvällen var vid middagen då de kom in på ämnet barn och könsroller. Pappas särbos bror uttalar Fridas favorit (på fejkat stockholmsdialekt): "Det är intressant det där med pojkar och bilar. Det måste ju vara medfött asså!" Jag höll mig. Jag bet mig i läppen. Jag knöt nävarna på att knogarna vitnade. Jag bet ihop käkarna. Började kallsvettas. Jag höll mig, höll mig och höll mig tills jag trodde att huvudet skulle explodera. Minst fem sekunder höll jag mig, och det kändes som en livstid.
"Ja, det härstammar antagligen från steålderna när småpojkarna lekte med bilar utanför grottan! Det har växt fram genom evolutionen!"
Han tittade förvånat på mig en stund innan man skrockade och sa: "Ja, eller från dinosarierna kanske." Sen fann han sig och fortsatte, samtidigt som han reste sig för att hämta mer mat: "Det är mycket man tror innan man får barn själv..."
JAHA?! Så fem års beteendevetenskaplig utbildning skulle spolas ner i avloppet om jag valde att klämma ur mig en unge? Så fort gravtestet visade ett plus så skulle alla mina övertygelser och personliga åsikter bara försvinna med andra ord? På med förklädet och fram till spisen med mig bara, ihop med Klara i rosa klänning och en babydocka, och Albin iklädd en svart tröja med en racerbil på, och ett automatvapen i plast under armen! Självklart!

Av farmor fick jag en chokladask för 15 spänn från ÖB, men den var i alla fall inslagen den här gången. Det blir inga fler klappar där inte. Jag gav dem ett kakaoträd i Ghana och jag tror att de får mer användning av den är jag får för den oätliga chokladen.