Ingwar Blomster - Den moderne mannen (?)
http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,999948,00.html
Kan man bli mer än förbannad när man läser om karlar i maktpositioner som inte har någon som hellst insikt i hur samhället ser ut och hur makt fungerar? Hur kön spelar in i vårt sätt att vara som människor?
Vi kan hymla och låtsas och ljuga bäst fan vi vill, men sanningen kvarstår att tjejer och killar INTE är jämställda idag. Inte ett dugg.
Vi kanske har en jämställdhet på ytan i dagens Sverige, men skrapar man lite så kan man inte annat än att skratta åt eländet - om man inte väljer att gråta istället.
Idag är det framförallt Ingwar Blomster jag tänker på... denne man, denne rektor, som anser att tjejer får mer eller mindre skylla sig själva om de blir sextrackasserade i skolan (en plats de dagligen MÅSTE gå till) om de har utmanande kläder på sig och har kroppskontakt med pojkar.
"Om hon inte beter sig felaktigt så kan hon vara trygg." säger Ingwar Blomster och med dessa ord går vi tillbaka till 50-talet. Tackar.
Så vitt jag vet är min kropp just det - MIN, och jag väljer vad jag skall göra med den. Jag har rätten att visa upp den hur mycket eller lite jag vill (sålänge ingen kan arrestera mig för förargelseväckande beteende), det är en rättighet som jag som människa har. Men ingen annan har rätten att ta på mig, tvinga mig eller kalla mig saker som jag inte tycker är ok.
INGEN människa har rätten att göra mig obekväm i min kropp eller få mig att känna mig skyldig för att jag befinner mig på en plats jag måste vara på och försöker göra det bästa av min situation.
Jag skulle vilja veta vad Ingwar Blomster skulle säga om hans dotter blev våldtagen och våldtäktsmannen blir frikänd på grund av att tjejen i fråga haft för kort kjol och varit för berusad. Skulle han fortfarande anse att hon får skylla sig själv eftersom hon betett sig felaktigt? Eller skulle även har vilja piska lite våldtäktsmanna-pung på samma sätt som jag nu känner för att göra med herr Blomsters familjelycka?
Men antagligen har inte denne Ingwar Blomster några barn. Det skulle förvåna mig om han någonsin fått komma till hos någon kvinna eftersom han inte verkar tänka efter en enda sekund innan han öppnar käften.
Jag själv brukar gå på fetischfester. Och det är ingen hemlighet att det på dessa fester går omkring en del nakna personer, andra har mycket utmanande kläder som visar upp "könsdelar" dvs kvinnobröst (inte mansbröst, för männens bröst är inte könsdelar, fråga viljen makthavande myndighet du vill) könsorgan och rumpor. Jag har mer än en gång sett fastbundna män och kvinnor, helt i sin mästares våld, jag har sett tjejer som klär om öppet och står helt nakna utanför garderoben när folk går förbi för att hänga in eller ta ut sina ytterkläder.
Jag skulle väl kunna påstå att för utanförstående skulle man kunna säga att detta beteende är "felaktigt" men här ska jag berätta en hemlighet för er så läs nu noga: Ingen tar på dessa personer, ingen tafsar, ingen försöker få sig ett "nyp", ingen ropar könsord och ingen beter sig så respektöst och vidrigt som killarna på Särlaskolan gör mot sina klasskamrater.
Hur går då detta ihop?
Jo, här vet man om att man inte kan bete sig hur som hellt mot varandra utan att sexualitet och mänsklighet vilar på en grund av RESPEKT. Och där finns inga Ingwar Blomsters.
Jag undrar vart denne man varit de senaste 20 åren och vad han kan visa upp för utbildning som lett fram till den position han idag sitter på. Vet han inte om hur världen ser ut? Vet han inte att kultur inte spelar en förbannad roll, utan det är makten mellan könen som är problemet, något som han inte hjälper genom att skylla på någon annan än den vuxna världen som lär ut rätt och fel till dessa ungdomar. Och han själv som lär ut att det är ok att ta på och ropa könsord efter flickor som bär utmanande kläder.
Respekt mellan individer innebär att man inte gör något som någon annan kan må dåligt över, vare sig om man är man eller kvinna, flicka eller pojke.
Äkta jämställdhet innebär att man inte får ta på någon man heller mot hans vilja - man får aldrig kränka en annan person - det är en mycket enkel regel. Men för att göra detta mer komplicerat kan jag tillägga att flickor och kvinnor dessutom måste brottas med sin rädsla för vad som händer den gången de säger nej. Ofta hamnar man i apati istället, man blir oförmögen att göra någonting.
Något som män verkar ha otroligt svårt att förstå.
Och Ingwar Blomster, rektor på en skola full med ungdomar borde kanske veta att många tjejer suktar efter, längtar efter, är desperata efter att få någon form av uppmärksamhet. För en gångs skulle vill man synas, höras, man vill att någon skall erkänna deras existens.
Detta ger ingen rätten att utnyttja en.
Vart fan är vår jämställdhet nu? Ska inte tjejer kunna gå till skolan utan att riskera att få en hand uppkörd i skrevet eller få könsord ropade efter sig?
Hur svårt är det att se att tjejer inte är killar? Att tjejer lärt sig helt andra saker än vad killar gjort? Hur svårt är det att se att unga tjejer ofta mår ganska dåligt och därför söker bekräftese på ett eller annat vis, att de inte reagerar med ilska och agressivitet när de blir trängda och att många är väldigt "snälla och duktiga" flickor, precis som de lärt sig vara, och därför kanske inte alltid kan dra sig ur en situation de egentligen inte vill vara i. Sedan får de bråttas, inte bara med minnet av dessa övergrepp, utan även med insikten om att andra ser det som deras eget fel?
Hur lång tid ska det ta innan alla Ingwar Blomsters bara går och självdör?
Kan man bli mer än förbannad när man läser om karlar i maktpositioner som inte har någon som hellst insikt i hur samhället ser ut och hur makt fungerar? Hur kön spelar in i vårt sätt att vara som människor?
Vi kan hymla och låtsas och ljuga bäst fan vi vill, men sanningen kvarstår att tjejer och killar INTE är jämställda idag. Inte ett dugg.
Vi kanske har en jämställdhet på ytan i dagens Sverige, men skrapar man lite så kan man inte annat än att skratta åt eländet - om man inte väljer att gråta istället.
Idag är det framförallt Ingwar Blomster jag tänker på... denne man, denne rektor, som anser att tjejer får mer eller mindre skylla sig själva om de blir sextrackasserade i skolan (en plats de dagligen MÅSTE gå till) om de har utmanande kläder på sig och har kroppskontakt med pojkar.
"Om hon inte beter sig felaktigt så kan hon vara trygg." säger Ingwar Blomster och med dessa ord går vi tillbaka till 50-talet. Tackar.
Så vitt jag vet är min kropp just det - MIN, och jag väljer vad jag skall göra med den. Jag har rätten att visa upp den hur mycket eller lite jag vill (sålänge ingen kan arrestera mig för förargelseväckande beteende), det är en rättighet som jag som människa har. Men ingen annan har rätten att ta på mig, tvinga mig eller kalla mig saker som jag inte tycker är ok.
INGEN människa har rätten att göra mig obekväm i min kropp eller få mig att känna mig skyldig för att jag befinner mig på en plats jag måste vara på och försöker göra det bästa av min situation.
Jag skulle vilja veta vad Ingwar Blomster skulle säga om hans dotter blev våldtagen och våldtäktsmannen blir frikänd på grund av att tjejen i fråga haft för kort kjol och varit för berusad. Skulle han fortfarande anse att hon får skylla sig själv eftersom hon betett sig felaktigt? Eller skulle även har vilja piska lite våldtäktsmanna-pung på samma sätt som jag nu känner för att göra med herr Blomsters familjelycka?
Men antagligen har inte denne Ingwar Blomster några barn. Det skulle förvåna mig om han någonsin fått komma till hos någon kvinna eftersom han inte verkar tänka efter en enda sekund innan han öppnar käften.
Jag själv brukar gå på fetischfester. Och det är ingen hemlighet att det på dessa fester går omkring en del nakna personer, andra har mycket utmanande kläder som visar upp "könsdelar" dvs kvinnobröst (inte mansbröst, för männens bröst är inte könsdelar, fråga viljen makthavande myndighet du vill) könsorgan och rumpor. Jag har mer än en gång sett fastbundna män och kvinnor, helt i sin mästares våld, jag har sett tjejer som klär om öppet och står helt nakna utanför garderoben när folk går förbi för att hänga in eller ta ut sina ytterkläder.
Jag skulle väl kunna påstå att för utanförstående skulle man kunna säga att detta beteende är "felaktigt" men här ska jag berätta en hemlighet för er så läs nu noga: Ingen tar på dessa personer, ingen tafsar, ingen försöker få sig ett "nyp", ingen ropar könsord och ingen beter sig så respektöst och vidrigt som killarna på Särlaskolan gör mot sina klasskamrater.
Hur går då detta ihop?
Jo, här vet man om att man inte kan bete sig hur som hellt mot varandra utan att sexualitet och mänsklighet vilar på en grund av RESPEKT. Och där finns inga Ingwar Blomsters.
Jag undrar vart denne man varit de senaste 20 åren och vad han kan visa upp för utbildning som lett fram till den position han idag sitter på. Vet han inte om hur världen ser ut? Vet han inte att kultur inte spelar en förbannad roll, utan det är makten mellan könen som är problemet, något som han inte hjälper genom att skylla på någon annan än den vuxna världen som lär ut rätt och fel till dessa ungdomar. Och han själv som lär ut att det är ok att ta på och ropa könsord efter flickor som bär utmanande kläder.
Respekt mellan individer innebär att man inte gör något som någon annan kan må dåligt över, vare sig om man är man eller kvinna, flicka eller pojke.
Äkta jämställdhet innebär att man inte får ta på någon man heller mot hans vilja - man får aldrig kränka en annan person - det är en mycket enkel regel. Men för att göra detta mer komplicerat kan jag tillägga att flickor och kvinnor dessutom måste brottas med sin rädsla för vad som händer den gången de säger nej. Ofta hamnar man i apati istället, man blir oförmögen att göra någonting.
Något som män verkar ha otroligt svårt att förstå.
Och Ingwar Blomster, rektor på en skola full med ungdomar borde kanske veta att många tjejer suktar efter, längtar efter, är desperata efter att få någon form av uppmärksamhet. För en gångs skulle vill man synas, höras, man vill att någon skall erkänna deras existens.
Detta ger ingen rätten att utnyttja en.
Vart fan är vår jämställdhet nu? Ska inte tjejer kunna gå till skolan utan att riskera att få en hand uppkörd i skrevet eller få könsord ropade efter sig?
Hur svårt är det att se att tjejer inte är killar? Att tjejer lärt sig helt andra saker än vad killar gjort? Hur svårt är det att se att unga tjejer ofta mår ganska dåligt och därför söker bekräftese på ett eller annat vis, att de inte reagerar med ilska och agressivitet när de blir trängda och att många är väldigt "snälla och duktiga" flickor, precis som de lärt sig vara, och därför kanske inte alltid kan dra sig ur en situation de egentligen inte vill vara i. Sedan får de bråttas, inte bara med minnet av dessa övergrepp, utan även med insikten om att andra ser det som deras eget fel?
Hur lång tid ska det ta innan alla Ingwar Blomsters bara går och självdör?
Kommentarer
Trackback