lillfridan

Nu får det vara nog. Igen.
Har fått lyssna alltför många gånger på hur misslyckade folk är som bor kvar i V-ås och hur häftigt det måste vara för min bonde-kompisar att "få" festa på Östermalm, hur alla V-åsare lider av Stureplan-komplex och hur man utvecklas och ser saker när man flyttar till en "storstad".
Jag skiter i det här nu, jag tänker inte förnedras mer.
Jag tänker inte sitta inför nån jävla panel som granskar mig från topp till tå och värderar allt som kommer ut ur min mun. Jag vill inte att mina vänner ska känna sig ovälkomna när jag har tagit med dem långt hemmifrån för att visa dem hur det kan kännas att inte bli värderad. Det var väl det det handlade om - eller?
Att få vara den man är utan att någon ska värdera eller döma?
Men tydligen så var det fel. Det är precis som det alltid är, man måste passa för att passa. Och om man inte passar så får man antingen ge sig av eller få sig själv att passa.

Jag skiter i östermalm, jag skiter i stureplan. Stockholm är knappast världsmeteropolen och jag tänker inte förföras av grå betong och prettofolk som ändå skiter fullständigt i varandra när det kommer till kritan. Jag trivs i så fall så mycket bättre med nördarana och bönderna som finns där och som gråter och skrattar utan att fundera på vad de kan villa eller förlora på att göra det. Jag bor hellre i min fina lägenhet med gräs utanför och grannar som vet vad jag heter. Jag går hellre ner i V-ås centrum och sätter mig på en bänk i solen och väntar tills någon jag känner går förbi.
Glöm inte vart du kommer från.